Visste du att...
...jag fick vattkoppor när jag var 19 år?
När jag jobbade mitt första år som vikarie hade det börjat gå vattkoppor på skolan jag var på. Jag hade inte haft det som barn så jag var rädd att bli smittad. Men när sommaren kom och jag gick på ledighet så hade jag klarat mig.
Min syster tipsade mig om att jag skulle vaccinera mig efter 3 veckor eftersom inkubationstiden är just 3 veckor.
Men två veckor in på semestern så fick jag 5 röda prickar på magen. Jag ringde min syster och sa oroligt att jag fått vattkoppor. Hon frågade hur många jag hade och sa sen att det lika gärna kunde vara myggbett eftersom det som sagt var mitt i sommaren.
Morgonen efter så vaknar jag med 15 nya och då var det ingen tvekan längre.
Jag ringde till vårdcentralen och talade om hur läget såg ut. Dom talade om för mig att det inte fanns något man kunde göra.
Tredje dagen började ett helvete. Jag kunde inte sova. Hela kroppen värkte på mig och jag fick över 40 graders feber. Morgonen därpå var hela ansiktet täckt med blåsorna. Jag var trött men kunde inte sova. Blåsorna började komma i munnen så jag kunde verken äta eller dricka.
Mamma körde ner mig till jourcentralen dagen efter för att få bedövningssalvor och bedövningsskölj.
Läkaren vi träffade sa att det var synd att jag inte ringt tidigare för inom dom 72 första timmarna kan man sätta in bromsmedicin men att det var försent nu.
Jag blev vansinnig eftersom jag faktiskt ringt redan efter 24h till vårdcentralen, men det fanns som sagt inget att göra åt den saken.
Jag fick en bedövningsvätska att skölja munnen med för att kunna få i mig vatten. Mat var inte ens att tänka på. Ni vet ju själva hur sugen man är när man har hög feber och sen dessutom blåsor i hela munnen och i halsen.
När jag inte kunnat sova eller äta på 3 dygn så fick jag en sömntablett för att förhoppningsvis kunna få några timmar med john blund.
Jag lyckades somna men när jag vaknade så fick jag ta mig till toaletten på stapplande ben och då började jag även att spy.
Det var tur att jag fick med mig mobilen in för jag var ensam hemma. När jag ringde upp till landet där resten av familjen var så var mamma redan på väg hem.
Hon körde upp mig till infektionsakuten. Jag minns inte så mycket, men jag vet att dom frågade mig om jag hade feber, jag svarade att jag inte trodde det för jag tagit en ipren. Tempen visade då 39,8....!
Jag fick dropp och las in.
Det visade sig att vattkopporna hade spridit sig till magsäck och tarmar. Jag var dessutom uttorkad. Kort sagt så var det inte mycket med mig.
Om du har barn, gör dom en tjänst och se till att dom blir smittade när dom är små. Det är verkligen sant det man hört att det blir mycket värre som vuxen!
Kommer du ihåg hur det var för dig när du hade vattkoppor?
det där ska jag tipsa min ena kusin, hon har en dotter på 1,5 år, hennes kusin (barnets), mammas systers barn har vattkoppor nu och tyckte att hennes syster skulle låta barnen träffas så¨hon också skulle få det. men hon ville avvakta. kanske det ändå är bäst att få det när det likaså går, det kan ju dröja flera år lika gärna innan det "går" igen.
jag fick det först av alla på dagis (var inte stor, max 2 år tror jag), smittade ner ALLA, och var sist tillbaka på dagis igen för jag fick infekterade vattkoppor. :P dagispersonalen tackade mamma för de hade det så lugnt och skönt ;P
Men fy, jag hade ingen aning om att vattkoppor kunde spridas till ine organ också! Otäckt!
Själv hade jag vattkoppor som 4-åring och mitt enda minne av det är att jag ligger i sängen, i ett mörkt rum, och mamma håller i mina händer för att jag inte ska klia sönder mig. Har ett litet ärr på ena tinningen efter en sönderkliad koppa.
Det vanligaste som vuxen är nog att man får bältros om man någon gång blivit exponerad för viruset. Och det är också hemskt. Min mamma hade det för 2 år sen och var jättedålig.
Kram!
Huh stackare! Jag tyckte synd om mig själv när jag hade bältros förra året när jag var 20år..men det där såg ju mycket värre ut:( Jag hann få anti-virus-medicin i tid, tror jag...efter att ha tvingats ställa diagnosen själv på närakuten, hm. Men blev väldigt dålig iaf, och det satte sig i tarmarna också. vattkoppor hade jag när jag var liten och minns mest att det kliade..
Usch vilken historia. Jag hade vattkoppor när jag var liten men blev visst inte alls särskilt sjuk. Själv kommer jag inte ens ihåg det. :-)
Jag fyller 18 till sommaren och har det nu. Det är verkligen för jävligt!
Sökte lite på vattkopper och svinkopper då min kille troligen har vinkoppor och jag har inte haft vattkoppor (snart 17år). och blev orolig om jag kan få vattkopper genom hans svinkopper. Blev dock ännu nervösare när jag läste detta då verken jag som sagt snart är 17år eller min bror 19år har haft det. Vi gjorde ändå allt för att få det, lekte med alla vår 6 små kusiner. Menmen vad gör man!
Det finna vaccination mot det vattkoppor så kolla upp om du kan få det. Dock så får man inte vattkoppor av svinkoppor då det inte är samma smitta så just där kan du vara lugn :)! Lycka till!!!
