Ibland så tänker jag fortfarande på dig

Jag vet inte hur jag ska förklara. Jag vet inte ens vad som hänt. Jag har en teori, men jag vill tro mer om dig än så. Nu efter 1 år så har jag dock tyvärr fått inse att jag aldrig kommer få ett riktigt svar och att du inte kommer ge mig någon förklaring. 10 års vänskap som brutits utan ett ord. När jag tänker på det blir jag arg, ledsen och känner att jag saknar en bit. Vi pratade inte varje dag längre, vi sågs sällan, men du hade alltid en plats hos mig. Tydligen hade jag inte samma plats hos dig. Jag vet inte vad jag ska känna. Stämmer min teori är du ju ändå inte den person som jag tyckt så mycket om. I min värld var du en människa som värderade ärlighet högst av allt och accepterade att alla människor inte är likadana. Tydligen så hade jag fel bild av dig, men en del av mig vill inte tro det. Kan jag haft så fel? Är du en av dom människor som tycker att alla måste ha samma åsikter och vara likadana? Jag får inte ihop det. Varför kan man inte lyssna på vad någon annan säger om en sak utan att dömma? Fast du lyssnade ju inte ens. Du hade faktiskt ingen aning om hur jag egentligen menade. Du brydde dig inte heller om att ta reda på det. Nej istället så slutade du bara svara på mina sms, du tog bort mig från facebook och ja du tog bort mig från ditt liv. Jag tänker inte på det så ofta, men nyss dök en bild upp på dig som fick jag att både le och få ont. Sen dök ännu en bild upp där du stod som "Den du kan lita på". Ironiskt! Nej nu ska jag sluta detta svammel. Jag saknar den jag trodde du var!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0